MOT SVARTA HIMLAR
Prix régulier 45,00 € TTC 6%
Characteristics
Book cover finish(es) | Perfect paperback |
Condition | Very Good |
Author(s) | Sixten Rönnow |
Publisher | A.-B. Allhems Förlag |
Number of pages | 155 |
Published date | 1946 |
Language(s) | Svenska |
Collection / Series | Allhems Flyg-Böcker |
Size | 18 x 25 x 1.5 cm |
Categorie(s) | • APPAREILS - CONSTRUCTEURS • AVIATION MILITAIRE |
Description
Mot Svarta Himlar är en titel, som ibland väcker förundran. Man undrar om det handlar om rymdexpeditioners skrämmande upplevelser eller en författares spekulativa föraningar om Europas framtid. Så är dock inte fallet. Detta verk handlar om den västerländska högflygningens fantastiska utveckling från 1783, då den första ballongen steg upp till himlen, till hösten 1946, då de amerikanska högflygreaktorna signalerar den moderna luftfartsepokens ankomst.
Sedan forntiden har människan sträckt sin längtan upp mot de höga rymderna, men först år 1783 kunde de första användbara luft-farkosterna, de äldsta franska friballongerna, stiga upp mot himlen med människor ombord. Sedan dess har tiotusentals flygare deltagit i rymdens erövring och trängt allt högre upp genom atmosfären mot stratosfärens hittills blott till en del utforskade område över de lägsta 10 000 meterna närmast marken.
I detta arbete av fil. d:r Sixten Rönnow, chef för Tekniska museets arkiv och en av våra mest kända teknik - och industrihistoriker — har för första gången i världens flyglitteratur lämnats en utförlig, på flygarnas egna berättelser baserad skildring av den dramatiskt lad-dade historien om höjdflygrekor-dens erövring, som försiggått un-der de senaste 150 åren.
( ... ) Men bakom de verkligt epokgörande höjdrekorden har alltid legat intensiva vetenskapliga förarbeten. Till mänsklighetens heder måste konstateras, att de största pionjärerna här varit fredliga forskare inom naturvetenskaperna, män som Charles, Glaisher, Piccard.
Alla de stora flygländerna har med uppoffringar av dyrbara människoliv och enorma omkostnader bidragit till att få upp höjdrekordskurvan till de höga siffror, som möjliggjort stratosfärens utforskande. Höjdrekordet lyder sedan 1935 på 22 612 meter; men detta innebär blott en blygsam början till den stundande interplanetariska et er rymd strafik, som vi i atomkraftens, reaktionsoch raketflygets decennium tvivelsutan har rätt att tänka oss som rubriken på nästa stora kapitel i flygets fantastiska saga.